Jag ritar djur. Hundar. Fåglar. Älgar. Jag ritar dem när jag ska läsa om deras celler. Om hur det flödar energier och partiklar om hur proteinerna skapas och om hur de vrider och vänder sig. Jag ritar på föreläsningarna. Alla sitter och lyssnar. Jag försöker. Djuren pockar på. Vill ut ur mina fingrar. Vill ut ur mig. Vill bli till och synas på alla papper. Sorgefåglar. Små små katter. Kor.Giraffer Lamm och ugglor. Försöker lyssna. Försöker tycka det är intressant. Att det får mig att vilja kunna mer, kunna allt, törsta efter kunskap vetskap expertis. Men jag ritar djur. Istället för att orka vilja. Jag vill vara med djuren. Ta på dem. Behandla dem. Hjälpa dem. Men inte läsa om processer på molekylstadier. Jag tycker inte att det är intressant. Jag vill hellre rita och sticka och skriva. Men jag står väl ut, rider ut kampen, tristessen, plugg och hela grejen för att de där djuren jag ritar en dag ska stå där livs levande och ge mig brödfödan.

det knastrar i gruset utanför uner balkongen den finaste med våra glaslyktor och våran frusna blomma ser åt höger ser den rosa den som nyss har slagit ut som nyss har öppnats tittar på den öppna ögon stängda dörren strama blickenlilla hjärtat inuti som pickar tickar fingrar över knapparna och blir nervös som när man möter nån man gillat men nån man inte längre vågar prata med och såna känslor är bara skrivna för att känna så är som att klättra hela vägen upp i träden eller kråkslottn på Nimis strand jag väljer inte orden orden väljer mig jag vill inte få höra att det är mitt ansvar vad som kommer när jag sätter mina fingrar för att skriva för att pröva min vingar fingrar vingar fingrar hjälper inte hur jag vrider mina ögon rnt i rummet hjälper inte hur jag tänker tankar för mitt flöde är förvridet utan minsta aning om vad konsekvensen blir men jag är lycklig jag är lycklig som en hundvalp fast med magont för att jag har ätit för mkt hårda ben för många bollar har jag svalt jag vill få sommarlov som åttaåring vill få brev från mina barnbarn vill ha tuggummi i håret eller höra sången sjungas på mitt bröllop den jag önskar mig men ett litet fågelhjärta har jag och det pickar pickar snabbt inne i bröstet lika snabbt som fingrar rinner över det jag aldirg hinner skriva hinner säga hinner tänka göra fånga hinner inte läsa om nåt annat än aminosyrsr spelar på fioler.