Jag är borta från min stad i en gammal hemstad som känns kall och trist och elak. Bävar lite inför tanken på att flytta hit igen. Lämna stad vid hav och bosätta sig i tråksala för studiernas skull. Men jag har väntat så länge nu så det är nog bara att bita tag i tanken och svälja.

Snart tar jag en buss till Enköping o sen tåget hem. Läntar tills jag är vid de sjuttiosju trappstegen. Tills jag kommer upp och går de sista kvarteren hem. Öppnar dörren och möts av den svarta hunden och kanske någon sambo. Och mest tills ikväll när jag får ta min kvinna i famnen och inte släppa taget.

Rivieran rev mig skönt i själen och gav mig solsken och lust. Det var en fin vecka och jag uppskattar minnena. Längtar lite tillbaka och funderar på att återvända snart.

Men nu till Götet.