Jag tycker det är sorgligt att höra från människor som äter korv och köttslamsor att det är skandalöst med djurplågeriet på grisfarmarna. Att de hävdar att de alltid trott att svenska svin är glada. De ljuger. För det kan man bara aldrig ha trott. Inte om man någon gång har tänkt till. Inte om man någon gång har träffat en riktig gris som har det bra. Inte om man någon gång har sett liknande bilder som de som visas nu. Nej. För grisar som föds upp i syfte att ge köttprodukter som gynnar en pengatörstande industri är inte glada svin. Aldrig. Tror man det så lurar man sig själv. Eller så är man ett helvetiskt pucko.

Förutom grissorg och regnväder pickar mitt hjärta ganska glada slag för tillfället. Jag planerar en hemresa till Linköping imorrn, en föreberedelseflytt ner till GBG nästa vecka och samkväm med sympatiskt folk. Ikväll redan, blir det romcom hos min nyfunna vän med en hund fulare än min och tidigare i afton var jag och min älskade roomie-syster hos cykel-Göran och snackade cykelslang och stulna datorer.

Tilläggas bör att jag såg första Twilight-filmen igår. Helvete, jag tror jag är fast. Jag ska läsa böckerna och bli en inbiten vampyrälskare. Åh, jag ser framför mig svarta kandelabrar, spindelnät och nätstrumpbyxor. Välkommen att sluta upp.