Jag kunde inte stoppa mig sjalv fran att fylla henne med tusen miljoner pussar. Och just dar pa tundran, just da, var enda gangen nagonsin som jag har haft lappstift pa mig.

Jag forsoker branna ut bilder pa en skiva. CDskiva. Jag tror att jag borjar bli gammal. Tycker allt som ar lite nytt och tekniskt modernt ar irriterande och dysfunktionellt. Tanker om fancy-schmancy-apparater ungefar som en mormor om mobiltelefoner. Eller internet och datorer. Jag satt vid matbordet och beklagade mig over att M&D's datoriserade spis lade av nar jag skulle baka citronpaj. M sa att det var for att den inte talde att bli avtorkad. Skit tankte jag. En spis med en fancy screen som inte klarar av lite disktraseavtorkning. Nej ni, sa jag, tacka vet jag gamla hederliga maskiner med riktiga sma rattar. Sen kom vi in pa High Def-TV och jag slog ett slag for bildror. Jag ar lite konservativ. Men det star jag for.

Forresten har jag klattrat upp fran min grop. Borjat se lite ljusare pa saker igen. Vagar tanka pa hemkomst och framtid. Planera och hoppas. Vilja och vaga. Jada jada livet ar en fest.