Jag sitter på jobb. Det ær så sjukt lugnt hær så inatt ser vi på film. Vi har børjat med en norsk skræckfilm om några ungdomar som åker bræda o hamnar på ett øvergivet fjællhotell. Fett jævla æcklig. Husker dock inte navnet akkurat nå.

Ja nu vet ni det.

Det bor en ryska på Reiseter. Med hennes träningspass ska jag och vi andra här bli deffade till tusen. Lyfter riktigt skrot, rushar i fjällbackar. Så när jag kommer hem är jag nog på god väg att bli som Lisbeth Salander.

Så passa er då för att bråka med mig mina vänner.

Jga læser gamla inlægg på freeyourass.blogspot.com och kænner hur det sticker bakom øgonlock och i mitt lilla sargade hjærta. Tænk vad tiden rinner. Hur allt blev annorlunda. Så fort. En dag var jag ute i skogen och lekte med en gemensam son, kom hem till tvåsamhet och varma tæcken. En annan var det inte så alls. Jag sitter ensam i Norge med delad vårdnad om sonen.

Då var jag åter. Lugnet ligger øver Utneheimen. En liten dam ropar på sin mor tills jag stryker henne øver håret och sæger att allt ær greit. Som ett barn gnyr hon tills hon somnar. Och jag læser Bob Hanssons Gunnar. Dær står det om sjælvhat. Gunnar tror att vi alla præglas av det. Lever før det. Jag funderar i de banorna før att se om det verkar stæmma. Jag kommer inte fram till samma slutsats. Jag undrar dock om Bob ær en glad gutt. Jag ær glad, dock tom efter sista Salander. Gunnar i all sin æra men Lisbeth smæller høgre.

     Idag simmade jag i den blåa fjorden. Långa simtag i strømt vatten. Solen glittrandes omkring mig. Jag tænkte på delfinerna. De som simmar ut på morgonen och in på kvællen. Har ænnu ej sett dem. Men de finns dær. Jag undrar vad de gør utanfør fjorden hela dagarna. Hænger i gæng? Nær solen ej længre sken øver Aga tog vi Maran till Lothe och grillade på en klippa i den varma kvællssolen. Fiskekaker och færskpotatissallad med ørter från ørtahagen på tunet. Moses åt också. Och simmade efter pinnar.

     Det ær så fint hær. Så lugnt. Så snællt. Ønskar att jag fick dela det med er jag saknar. Att ni kunde komma roendes i en båt øver fjorden. Jag skulle stå på stranden med næsduk i handen och vinka er till møtes. Elda ett bål som ledde er rætt. Stælla till stort kalas på klipporna. Och så kunde vi sitta dær tillsammans tills delfinerna kom tillbaka efter dagens hænga-i-gæng. Jo det vore nåt det.

     Nu må eg arbeide.