Jag kom på det igår när jag och Ida pratade om det. Hur mycket jag saknar allt där nere; spårvagnar majorna slottskogen andra långgatan doften människorna . Friheten.

Jag önskar nog lite att det var där vi bodde nu. Outtalat och omöjligt men ändå önskat. Uppsala är en fin men lite stel stad. Akademiker, studenter, nationer, korridoren. I all ära. But still, a bit stiff.

När jag är färdigutbildad och lyckad ska jag ta ett lån och köpa den finaste lilla tvåan i Majorna till mig och min barnmorskefru. Och hunden och kanske barnet som kanske kommer när man minst anar.  

Men tills dess ska jag göra livet här uppe till det bästa vi har. Moses, jag och Leo ska idag tvätta, städa, handla och steka plättar tills Ida kommer hem. Jag tror det kan uppskattas.